Okej. Jag börjar med att konstatera att jag har typ noll koll på sakfrågor inom politiken. Kollar på partiledardebatten på SVT. Det lustiga med såna här debatter är att alla mest ägnar sig åt att säga emot varandra. Man blir liksom inte ett dugg klokare. Själv röstade jag blått i förra valet. Varför? Jag pallade helt ärligt inte att sätta mig in i allt. Kände bara att proppmätta Perssons pack behövde bytas ut.

Med risk för att min kära syster Sossenuckan slår ihjäl mig så måste jag säga att jag tycker att alliansen gör bättre ifrån sig ikväll. Oppositionen står mest och klagar. Det är väl i och för sig det dom ska göra men ändå. Den röd-gröna budgeten kommer tydligen först i april. Nu står dom mest och babblar utan att ge riktiga svar. Det är ju enkelt att bara kritisera och sedan hänvisa till att besked kommer i april så fort dom får en fråga som inte passar.

Dessutom låter det lite för ofta som om den nya regeringen ska bära skulden för alla samhällsproblem. Som om beslut om reformer tas så fort att dom senaste tre åren hunnit förstöra allt. Nej. Skärpning. Sossestyret i ett gäng mandatperioder dessförinnan har givetvis satt sina spår i dagens samhälle. Jag säger inte att alliansen gör rätt men det blir bara fånigt när oppositionen låtsas att dom själva inte varit delaktiga.

En ledig dag var precis vad jag behövde. Dammsög. Det behövdes. Emilia kom över med pizza till lunch. Vi snackade om allt och inget. Bollade mina existensiella tankar med henne. Skönt. Sov några timmar på soffan. Slötittade på tv… Ja, det är ungefär allt jag uträttat idag. Funderar på att städa lite till nu.

Vilket ointressant blogginlägg. Nåt vettigt måste jag skriva… Tack för din underbara kommentar Malin! Dina ord värmde verkligen!

Min fina lilla väninna var i Tyskland nyligen och framförde sin monsterhit i en tv-show. Klänningen har jag och Ruthan gjort. En liten liten tjej i en stor stor värld ska vara gala!

Stämmer verkligen rubriken på detta inlägg? Ja! Blev nyss uppringd av en trevlig tjej på Sveriges radio. Hon ville att jag skulle vara kommentator under OS-invigningen. Tydligen hade hennes manliga kollegor på radiosporten skickat ett mail och önskat mig som gäst. Smickrande!

Bakgrunden är att jag satt i studion med Lotta Bromé sista alla idrottsmän paraderade. Då var jag i toppform och sa många konstiga saker. Förvånande? Nej. Har inte hört sändningen själv men kan tänka mig att det måste varit underhållande. Inte för att jag kan ha haft koll. Tvärtom. En förvirrad bög med sportskräck rörde om i grytan. Kul kontrast.

Tyvärr kunde jag inte tacka ja. Den helgen är jag i Sandviken och hejar på Andreas Johnson i Melodifestivalen. Men sportkillar gillar mig. Bara vetskapen gör mig lycklig.