Dags för en ny säsong av Idol. Känns det fräscht? Nej. Spännande? Nej. Första avsnittet från audition-turnén var precis som förväntat. En blandning av högt och lågt. Några riktigt grymma popstjärneaspiranter. Och självklart en samling fullständiga idioter. Fy fan för att vara Idol-juryn. Att sitta och genomlida dessa auditiondagar måste vara ren tortyr. De vill inget hellre än att hitta nya idoler. För att kunna göra det måste de stå ut med att lyssna till ett gäng fåntrattar bara för att det blir så kallad bra tv.

De där genomusla typerna utan någon som helst självinsikt som söker fyller ett underhållningsvärde. Absolut. Det är kul att se folk som inte har vett att förstå att de fullständigt saknar talang. Men fåntrattarna som bara går ditt och larvar sig? Borde inte de rensas bort innan de ens når juryn eller tv-tittarna? Fåntrattar är inte underhållande för fem öre.

De riktiga idioterna med artistdrömmar verkar dock inte finnas i Sverige. Har ni sett bästa väninnorna Abby och Lisa som gjorde ett försök i  den brittiska Idol-spinoffen X Factor på YouTube? Vilka freaks.

Sova. Det enda jag vill är att sova. Men jag får inte. Jag måste hålla mig vaken. Men det går inte. Kom precis hem från kontoret. Har mest gått omkring där som en zombie. Jag är så trött att jag inte vet var ska ska ta vägen. Hur ska jag klara att hålla mig vaken? Jag är medveten om att jag inte borde. Men kommer dö om jag inte får sluta ögonen i några minuter…

Så jävla typiskt. Så jävla irriterande. Jag och psykologen kom överens om ett sömnschema igår. Och vad händer?Jo, jag ligger och vrider och vänder på mig till nån gång efter kl 05 innan jag lyckades somna. Ännu mer typiskt är att jag vaknade till nu kl 09.43 av mig själv. 17 min innan alarmet skulle börja terrorisera mig. Som om inte varje minut av sömn vore ovärderlig i detta lägga. Suck. Varför ska utmaningen bli enkel? Ögonen går redan i kors. Den här dagen ska bli intressant…

Hade ett grymt möte nu på eftermiddagen med en turkisk artist som jag ska styla. Hon heter Aynor och befinner sig här för att jobba med svenska låtskrivare. Vi träffades för ett förutsättningslöst möte och fann varandra direkt. Jag hade ingen aning om hur hon såg ut eller vilken typ av musik hon gör när vi träffades. Det visade sig att hon är en riktig babe och att låtarna är grymma. Det ska bli skitkul!

Hann också med att uppdatera formen på Molly Sandéns blogg. Hon är ju nominerad till Vecko Revyns Blog Awards.

Min psykolog är bäst. Idag tog han mig i örat ordentlligt. Vi snackade rutiner. Eller snarare avsaknaden av rutiner. Jag är hopplös på den punkten. Jag vet att jag måste skärpa mig men det är svårt att veta var jag ska börja. Därför är det toppen att gå i terapi. Jag har sagt det förut. Alla borde gå i regelbunden terapi. Ett mentalt bollplank är oslagbart.

Jag har sömnproblem. Lyckas aldrig somna eller vakna på vettiga tider. Detta gör att jag även äter på konstiga tider. Oftast på tok för sent. Det är inte bra. Något som numera märks när jag försöker komma i kläder. Psykologen påpekade att jag nu måste börja fokusera på min fysiska hälsa. ”Tänk på att du faktiskt är en medelålders man Rickard” kläckte han ur sig med ett leende. En medelålders man? Ja. Det värsta är ju att han har rätt. Jag fyller snart 34 år och har börjat få en mindre klädsam liten mage. Jag måste skrärpa mig.

Min kära syster tipsade mig om sajten valpejl.se. Där kan man skaffa sig full koll inför det stundande valet. Sajten är ett samarbete mellan Sveriges television och Sveriges radio. Man kan bland annat göra ett test för att matcha sina politiska åsikter mot partiernas. Det enda man behöver göra är att svara på 50 frågor vilket går fortare än det låter om man har lite lagom koll. Känner man sig osäker finns det enkelt sammanfattade argument att ta del av i varje fråga. Jag blev självklart nyfiken och gjorde testet…

Blev inte speciellt förvånad över resultatet. Det är solklart att jag ska rösta på något av partierna i Alliansen. Det visste jag redan. I förra valet la jag min röst på Folkpartiet vilket jag även bör göra denna gång enligt testet. Antingen Folkpartiet eller Kristdemokraterna. Och hur troligt känns det sistnämnda? Men att KD delar förstaplatsen på min resultatlista får mig tyvärr att fundera över hur trovärdigt testet egentligen är. Jag skulle hellre äta skit än att stödja Göran Hägglund och hans inskränkta partikamrater.

Den senaste tiden har jag funderat mycket på kärlek och relationer. Jag är nu i en fas i mitt liv där en relation skulle vara perfekt. Jag är nämligen i fas med mig själv. Vilket är en förutsättning om en relation ska fungera. De vilda åren har jag lagt bakom mig. Idag vet jag vem jag är och vad jag vill ha. Jag är en förhållandekille. Jag är redo att träffa min mannen i mitt liv. Jag vill ha någon att mysa med på soffan i höstmörkret. Någon att skratta och ha roligt tillsammans med. Men även någon att ha vid min sida när livet är tråkigt. Jag vill helt enkelt ha någon att dela mitt liv med. I nöd och lust. Men hur hittar man sin drömpartner? Var hittar man sin drömpartner?

Jag har slutat att festa och hänga på krogen så det är inte ett alternativ. Jag har i och för sig aldrig tyckt att det varit en bra mötesplats om man söker något seriösare. Och one-night-stands känns inte ett dugg lockande längre. Been there. Done that. Vissa träffar sina partners på jobbet. Det har aldrig funkat för mig. Har lärt känna massor av sköna människor genom mitt arbete men aldrig träffat någon som varit en potentiell partner. Man kan ju träffa kärleken genom gemensamma bekanta. Det sägs så i alla fall. Men om det stämmer så umgås jag med fel människor. Har aldrig haft en polare som pimpat ut mig till någon annan i sin bekantskapskrets.

Jag har gjort flera tappra försök att dejta  i sommar. Dejting är underskattat. Jag kände att jag behövde lära mig att behärska denna ädla konst. Vi har ingen riktig dejtingtradition i Sverige. Det är synd. Det är kul att träffa nya människor. Vad är det värsta som kan hända? Att man slösar bort några timmar av sitt liv? Det är det värt. Man kanske hittar den stora kärleken. Kanske hittar man en ny vän. Eller så har man helt enkelt bara trevligt i en främlings sällskap ett stund för att sedan gå skilda vägar.

Egentligen tror jag inte att man kan leta efter kärleken. Den finner man. Men man kan ju se till att man är öppen för nya kontakter. Jag har alltid varit en fegis när det kommit till flörtande. Det är jag tyvärr fortfarande. Det optimala för mig vore därför att min drömprins kommer ridande på sin vita springare för att säga att han vill dela resten av sitt liv med mig. Drömprinsen bör vara tydlig i sitt sätt att förmedla denna eviga kärlek. Det kan hända att han måste banka in budskapet i skallen på mig. Kanske inte med en hammare. Men ett stort plakat med budskapet lär antagligen krävas för att jag ska förstå att han vill ha mig. Jag är alltså inte bara för feg för att flörta utan även för trög för att förstå när någon flörtar med mig. Det kanske inte är så konstigt att jag är singel?

Känner mig riktigt skönt avslappnad idag. Förkylningen är något bättre. Det var helt rätt att släpa sig ut och få lite frisk luft. Lite socialt umgänge i lugn och ro är alltid ett bra botemedel. Jag har kommit fram till ett par saker idag. Jag har världens bästa mamma. Jag har världens bästa kompisar. Det visste jag i och för sig redan men det är skönt att bli påmind om hur bra man har det ibland.

Somnade på soffan när jag kom hem. När jag är krasslig får jag alltid en släng av narkolepsi. Jag blir verkligen akut trött. Skulle kunna somna varsomhelst. Har ägnat kvällen åt att kolla på ett program från Stockholm Fashion Week på tidsfördrivskanalen Star. Kom fram till att jag är på gränsen till sorgligt sexuellt frustrerad. När kameran panorerade från topp till tå på de manliga modellerna kom jag på mig själv med att bara kolla in deras bulor. Sorgligt var ordet som sagt.

Kollade på Här är ditt liv med Lena Endre. Vilken makalös kvinna. Hon utstrålar en sådan värme och är vansinnigt vacker. Lena Endre är fängslande. Oldsberg däremot är den raka motsatsen. Han är verkligen inte bra på att intervjua folk. Inte bra alls. Han har ingen improvisationsförmåga. Inget driv. Oldsberg var perfekt programledare i På spåret men det här är inte hans format. Borde kanske be om ursäkt för rubriken på detta inlägg innan jag avslutar. Den blev på gränsen till pervers men kunde inte låta bli…

Mamma och pappa behöver en ny soffa. Fab 2 ryckte självklart ut för att hjälpa till. Jag och Miss Kylinge följde med mamma till Bolia. Pappa är kvar på landet så hon behövde smakråd.

Nu sitter vi och käkar bagels vid parken bakom Skrapan. Lördagsmys helt enkelt.

När jag vaknade i morse kunde jag inte ignorera förkylningen längre. Hostar, snörvlar och snorar. Riktigt äckligt. Ställde in allt jag skulle göra och satte telefonen på ljudlös. Sedan kröp jag tillbaka ner i sängen. Har fortfarande inte klivit upp och tänker inte göra det heller. Vila är enda botemedlet mot en höstförkylning.