Dags för en ny säsong av Idol. Känns det fräscht? Nej. Spännande? Nej. Första avsnittet från audition-turnén var precis som förväntat. En blandning av högt och lågt. Några riktigt grymma popstjärneaspiranter. Och självklart en samling fullständiga idioter. Fy fan för att vara Idol-juryn. Att sitta och genomlida dessa auditiondagar måste vara ren tortyr. De vill inget hellre än att hitta nya idoler. För att kunna göra det måste de stå ut med att lyssna till ett gäng fåntrattar bara för att det blir så kallad bra tv.
De där genomusla typerna utan någon som helst självinsikt som söker fyller ett underhållningsvärde. Absolut. Det är kul att se folk som inte har vett att förstå att de fullständigt saknar talang. Men fåntrattarna som bara går ditt och larvar sig? Borde inte de rensas bort innan de ens når juryn eller tv-tittarna? Fåntrattar är inte underhållande för fem öre.
De riktiga idioterna med artistdrömmar verkar dock inte finnas i Sverige. Har ni sett bästa väninnorna Abby och Lisa som gjorde ett försök i den brittiska Idol-spinoffen X Factor på YouTube? Vilka freaks.
Sova. Det enda jag vill är att sova. Men jag får inte. Jag måste hålla mig vaken. Men det går inte. Kom precis hem från kontoret. Har mest gått omkring där som en zombie. Jag är så trött att jag inte vet var ska ska ta vägen. Hur ska jag klara att hålla mig vaken? Jag är medveten om att jag inte borde. Men kommer dö om jag inte får sluta ögonen i några minuter…
Så jävla typiskt. Så jävla irriterande. Jag och psykologen kom överens om ett sömnschema igår. Och vad händer?Jo, jag ligger och vrider och vänder på mig till nån gång efter kl 05 innan jag lyckades somna. Ännu mer typiskt är att jag vaknade till nu kl 09.43 av mig själv. 17 min innan alarmet skulle börja terrorisera mig. Som om inte varje minut av sömn vore ovärderlig i detta lägga. Suck. Varför ska utmaningen bli enkel? Ögonen går redan i kors. Den här dagen ska bli intressant…
Hade ett grymt möte nu på eftermiddagen med en turkisk artist som jag ska styla. Hon heter Aynor och befinner sig här för att jobba med svenska låtskrivare. Vi träffades för ett förutsättningslöst möte och fann varandra direkt. Jag hade ingen aning om hur hon såg ut eller vilken typ av musik hon gör när vi träffades. Det visade sig att hon är en riktig babe och att låtarna är grymma. Det ska bli skitkul!
Hann också med att uppdatera formen på Molly Sandéns blogg. Hon är ju nominerad till Vecko Revyns Blog Awards.
Min psykolog är bäst. Idag tog han mig i örat ordentlligt. Vi snackade rutiner. Eller snarare avsaknaden av rutiner. Jag är hopplös på den punkten. Jag vet att jag måste skärpa mig men det är svårt att veta var jag ska börja. Därför är det toppen att gå i terapi. Jag har sagt det förut. Alla borde gå i regelbunden terapi. Ett mentalt bollplank är oslagbart.
Jag har sömnproblem. Lyckas aldrig somna eller vakna på vettiga tider. Detta gör att jag även äter på konstiga tider. Oftast på tok för sent. Det är inte bra. Något som numera märks när jag försöker komma i kläder. Psykologen påpekade att jag nu måste börja fokusera på min fysiska hälsa. ”Tänk på att du faktiskt är en medelålders man Rickard” kläckte han ur sig med ett leende. En medelålders man? Ja. Det värsta är ju att han har rätt. Jag fyller snart 34 år och har börjat få en mindre klädsam liten mage. Jag måste skrärpa mig.
Känner mig riktigt skönt avslappnad idag. Förkylningen är något bättre. Det var helt rätt att släpa sig ut och få lite frisk luft. Lite socialt umgänge i lugn och ro är alltid ett bra botemedel. Jag har kommit fram till ett par saker idag. Jag har världens bästa mamma. Jag har världens bästa kompisar. Det visste jag i och för sig redan men det är skönt att bli påmind om hur bra man har det ibland.
Somnade på soffan när jag kom hem. När jag är krasslig får jag alltid en släng av narkolepsi. Jag blir verkligen akut trött. Skulle kunna somna varsomhelst. Har ägnat kvällen åt att kolla på ett program från Stockholm Fashion Week på tidsfördrivskanalen Star. Kom fram till att jag är på gränsen till sorgligt sexuellt frustrerad. När kameran panorerade från topp till tå på de manliga modellerna kom jag på mig själv med att bara kolla in deras bulor. Sorgligt var ordet som sagt.
Kollade på Här är ditt liv med Lena Endre. Vilken makalös kvinna. Hon utstrålar en sådan värme och är vansinnigt vacker. Lena Endre är fängslande. Oldsberg däremot är den raka motsatsen. Han är verkligen inte bra på att intervjua folk. Inte bra alls. Han har ingen improvisationsförmåga. Inget driv. Oldsberg var perfekt programledare i På spåret men det här är inte hans format. Borde kanske be om ursäkt för rubriken på detta inlägg innan jag avslutar. Den blev på gränsen till pervers men kunde inte låta bli…
Mamma och pappa behöver en ny soffa. Fab 2 ryckte självklart ut för att hjälpa till. Jag och Miss Kylinge följde med mamma till Bolia. Pappa är kvar på landet så hon behövde smakråd.
Nu sitter vi och käkar bagels vid parken bakom Skrapan. Lördagsmys helt enkelt.
När jag vaknade i morse kunde jag inte ignorera förkylningen längre. Hostar, snörvlar och snorar. Riktigt äckligt. Ställde in allt jag skulle göra och satte telefonen på ljudlös. Sedan kröp jag tillbaka ner i sängen. Har fortfarande inte klivit upp och tänker inte göra det heller. Vila är enda botemedlet mot en höstförkylning.
Min älskade väninna Maggan fyller 35 år idag. Hennes mysiga kille Filip hade styrt upp en skön överraskningsfest. Kvällen började med en lyxig båttur och avslutades med middag på Sturehof. Supertrevligt!
Fördelen med att befinna sig på en båt med fyra andra bloggare är att man kan sno bilder från deras bloggar när man inte lyckas få till några bra själv. Tack Katrin och Bingo för att ni vet hur man förevigar folk på bild!
Min syster är en propagandamaskin. Det är inte för inte som jag kallar henne Sossenuckan. Något motvilligt klev jag in i hennes strajpade sossebil. Jag svek mina politiska övertygelser för att slippa åka kommunalt. Jag är inte okej. Jag börjar tro att det lurar en konspiration på gräsrotsnivå i vassen. Försöker min syster hjärntvätta mig och brorsan? Baksätet är fullt SSUs kampanjmaterial. Anar jag inte en röst som viskar Mona i bakgrunden?
Min syster är ombudsman på SSU Stockholms län. Titeln är ett arv från patriarkatet konstaterar hon. Min syster är seriös. Men hon är också väldigt festlig. Hon har humor. Trots att hon är sosse. Eller är det kanske just därför? Har jag missat nåt? Döm själva!
När syrran och hennes små röda vänner är ute och kampanjar har hon kommit på en sjukt rolig lek. Kast med liten Borg kallas den. Folk får kasta bollar prydda av vår hårfagre finansministers ansikte i en papperskorg.
Man kan även knocka valfri minister i en omgång av kubb. Självklart är pinnarna man kastar rödgröna. Vad annars?
Namn: Rickard Engfors Ålder: 33 Bor: Södermalm, Stockholm Yrke: Kreativ konsult (det är ärligt talat den bästa titel jag kan komma på) och pensionerad dragartist
Bloggar om mitt liv i största allmänhet. Karriär och kollegor. Stjärnor och schlager. Betong och borrmaskiner. Glitter och glamour. Problem och panikångest. Och självklart en hel del bögerier...